Projekt: Biologisk mångfald och klimatförändringar
Våra forskningsprojekt om biologisk mångfald och klimatförändringar handlar om människors känslor, attityder och beteenden avseende vilt och viltförvaltning i naturmiljöer, samt naturförvaltning i stort. Projekten studerar också människors klimatångest, mentala hälsa och upplevda möjligheter att hantera förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar.
Naturbaserade lösningar för klimat, biologisk mångfald och hälsa
I det här projektet utvecklar vi ett konceptuellt ramverk för hur naturbaserade lösningar - åtgärder som skyddar, hanterar och återställer naturliga eller modifierade ekosystem - genererar synergier för bevarande av biologisk mångfald, begränsning av klimatförändringar, folkhälsa och mänskligt välbefinnande. Ur ett miljöpsykologiskt perspektiv studerar vi betydelsen av känslor, människors relation till naturen och bedömning av miljöer.
Rawpixel, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför?
Friska viltpopulationer är en integrerad del av den biologiska mångfalden och de erbjuder värdefulla ekosystemtjänster. Sveriges övervakning av viltsjukdomar vid SVA bygger på generell sjukdomsövervakning med patologiska undersökningar av dött eller avlivat sjukt vilt. Data som genereras är beroende av frivillig rapportering från allmänheten. Miljöpsykologi studerar den personliga motivationen att frivilligt rapportera och lämna in prover.
Vargar och vildsvin - upplevda ekosystemtjänster och otjänster
Viltpopulationerna ökar i Sverige. Många upplever att rekreation i naturen kan bidra till återhämtning från vardagslivets krav i alla åldrar. Naturen har på så sätt betydelse för människors livskvalitet, välbefinnande och hälsa. I detta sammanhang har förekomsten av vilt levande djur förbisetts. Projektet adresserar två övergripande frågeställningar: Vad är effekten av förändringar i viltpopulationerna på upplevda möjligheter till boende och rekreation? Vilka är psykologiska effekterna för människors psykologiska hälsa och välbefinnande? Resultaten har praktisk nytta för folkhälsoarbete och viltförvaltning och de kan bidra till att förstå konflikter kring kontroversiella djurarter.
TRIGGER - lösningar för klimatrelaterade hälsorisker
TRIGGER syftar till att fördjupa kunskapen om relationer mellan klimat, hälsa och ekosystem samt bidra till att denna kunskap omsätts i praktik både på individ- och samhällsnivå.
Daniel Mott från Stockholm, Sverige, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons
Wolfness
Wolfness kombinerar psykologiska och antropologiska perspektiv för att förstå olika gruppers upplevelse av varg-hund hybrider och deras uppfattning om hur dessa djur bör förvaltas.
Rufus46, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Länsstyrelsens bemötande av en orolig allmänhet
Projektet syftar till att utveckla ett systematiskt sätt för länsstyrelsens personal att bemöta människor som hör av sig och är oroliga eller rädda i samband med att stora rovdjur har observerats nära mänskliga aktiviteter. Tidigare forskning har pekat på sambandet mellan låg tillit till myndigheter och ökad rädsla för rovdjur, men inte kunnat ge någon handfast vägledning för hur myndigheterna bör agera i det dagliga arbetet med att bemöta rädda och oroliga människor. Resultaten kommer att kunna bidra till att länsstyrelserna kan möta allmänhetens oro för stora rovdjur på ett bättre sätt.
Mistra miljökommunikation
Inom Mistra miljökommunikation WP2 står känslor i centrum. Forskningen syftar till att undersöka relationen mellan människors miljöupplevelser och individuella och sociala processer för meningsskapande. Vi riktar här särskilt fokus på klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
ForestPath - En gemensam strategi för multifunktionella skogar i södra Sverige
Projektet undersöker hur olika skogsbruksstrategier kan bidra till att möta de många intressen som finns i södra Sveriges skogar så som biodiversitet, produktion och människors upplevda livskvalité och välbefinnande.